Kattmyter , alla har Vi hört dem,vad stämmer egentligen? Sidan är hittad, jag gillade denna lista o vill helt enkelt visa den .. Enjoy !

Myt: Den bästa leksaken för en katt är ett garnnystan.
-Det är stor risk att en katt som leker med garnnystan också sväljer garn, och detta garn kan fastna i tarmsystemet och orsaka problem som i värsta fall kräver en akut operation. Risken är även påtaglig att katten snurrar in sig i garnet och stryper blodtillförseln till en eller flera kroppsdelar. Lek med garn och andra trådar bör därför endast ske under uppsikt!

• Myt: Fisk är bra kattföda.- Fisk i stora mängder är inte bra för katter. Det beror dels på att rovfiskar, såsom tonfisk, innehåller höga halter av tungmetaller som är farligt för en liten kattkropp, och dels att fisk i sig har ett mineralvärde som är för högt för katter och kan leda till att de får struvit (kristaller i urinen). Rå fisk är särskilt dåligt eftersom den hämmar upptaget av en b-vitamin (thiamin) vilket på sikt i värsta fall kan leda till hjärtsjukdom och förlamning. Dessutom har rå fisk sannolikt med sig parasiter såsom bandmask. Vidare innehåller fiskkött för lite E-vitamin i förhållande till mängden fleromättade fettsyror. Ger man mycket fisk kan detta medföra att katten drabbas av pansteatit som är en inflammation i fettvävnaden som gör att underhudsfettet klumpar ihop sig och förstörs. Fiskprotein är också en vanlig allergen för katter med födoämnesallergi.
• Myt: Katter har nio liv.- Katter klarar sig inte alltid, särskilt svårt har de att klara av alla de ”nya” faror som det moderna samhället utsätter dem för. Även vilda djur, elaka människor och kattens egen nyfikenhet kan vara farliga för katten.
  
• Myt: Katter går inte att uppfosta.Vid kattuppfostran är det mer effektivt med belöningar än bestraffningar. Ignorera katten när den gör fel och uppmuntra den när den gör rätt. Glöm inte heller att vara konsekvent.
• Myt: Katter är oberäkneliga och kan rivas och bitas utan förvarning.- Att katter rivs och bits beror ofta på att den inte är tillfreds med den situation den befinner sig i. Genom att behandla katten med respekt och lyssna på kattens egna signaler så märker du när katten är på väg att klösas eller bitas.
• Myt: Katter kan äta lite vad som helst.- Katter är köttätare och mår bäst av en kost som till största del består av kött. De har svårt att ta upp näring från vegetabilier. Katter till exempel inte leva på hundmat eftersom katter och hundar har olika näringsbehov. Hundmat saknar exempelvis det för katter nödvändiga ämnet taurin, så en diet på hundfoder kan göra katten blind.
• Myt: En katt klarar sig alltid.- Många tror att katter klarar sig själva om man släpper ut dem, vilket förmodligen är en av anledningarna att så många katter överges varje år och blir hemlösa. Trots att en katt kanske har tjock päls och en bra jaktinstinkt är detta inte tillräckligt för att den ska klara en svensk vinter. De katter vi idag har som husdjur kommer från varmare breddgrader och är därför inte anpassade för att leva ute i ett svenskt klimat. Den enda vilda kattart vi har i Sverige är Lodjuret.
• Myt: Katter mår dåligt av att bli kastrerade.-I kattens fall kan det faktiskt vara en befrielse att slippa sexualdriften som medför mycket frustration, särskilt om den inte kan få utlopp för den. Löpande katthonor kan bli så frustrerade att de bokstavligt talat klättrar på väggarna, jamar dygnet runt och kissar överallt om de inte får bli betäckta. De kan även markera genom att bajsa utanför lådan. Honkatter drabbas ibland av livmoderinflammationer och juvertumörer, i synnerhet vid långvarig användning av p-piller. Vid kastrering minskar risken för juvertumörer, medan risken för livmoderinflammation- och cancer försvinner helt. Okastrerade hankatter som går utomhus måste hela tiden försvara sitt revir och ge sig ut på färder för att slåss om honor vilket leder till att de löper betydligt högre risk att skadas och dö i förtid än kastrerade hanar. Hankatter som inte är kastrerade tenderar även de att skvätta urin.
• Myt: Skeppskatten är en egen ras.- Skeppskatter är katter som har en missbildning vilket ger en extra tå.
  
• Myt: Honkatter löper bara i mars.-Honkatter löper året runt. Hur ofta de löper varierar. En del löper så ofta som en gång per månad, andra 1-2 gånger om år.
• Myt: Katter kan se i totalt mörker.- Katters syn är betydligt skarpare än människans. Det betyder inte att de kan se i totalt mörker, utan att det endast krävs lite ljus för att en katt ska kunna orientera sig.
• Myt: Katter fäster sig vid platser, inte vid människor.- Det beror helt på människan, om vi bryr oss om våra katter så kommer de också att fästa sig vid oss.
• Myt: Innekatter är djurplågeri.- En katt som går ensam i en lägenhet hela dagarna har inget särskilt roligt liv. Det går dock går utmärkt att ha katter enbart inomhus om man som ägare kompenserar för den motion, det jakt, klös- och klätterbeteende som katten annars skulle ha fått utlopp för. Av denna anledning mår de flesta innekatter också bra av att få en kattkompis.
• Myt: Katter är lömska.- Det kan verka så om man inte är van vid att umgås med katter och känner till hur deras kroppsspråk fungerar. Katter kommunicerar ofta på ett subtilt sätt vilket gör att det kan vara svårt för människor att uppfatta vad katten ”säger”. Många människor struntar också i kattens varningssignaler och blir sedan chockade när katten attackerar dem, till synes utan anledning.
• Myt: Hankatter dödar kattungar.
  - Vissa fertila hankatter, inte alla, dödar kattungar som de inte själva är far till. Kastrerade hankatter är däremot helt utmärkta som ”extramammor” till kattungar.
• Myt: Katter är ensamdjur som absolut inte vill ha några kattkompisar.- Innekatter men även utekatter trivs bra med att ha kattkompisar. I själva verket trivs de flesta bäst med kattkompis. Studier av exempelvis grupper med ladugårdskatter visar att katten faktiskt kan anpassa sig och likt sina släktingar lejonen leva och fungera bra i grupp. Självklart finns det också enstaka katter som trivs bäst som ensamkatter, även bland innekatter.
• Myt: Katter ”känner på sig” vad som är giftigt, t ex växter.- Katter har inget extra sinne för sådant. Katter äter det de tycker luktar gott, oavsett om det är nyttigt eller livsfarligt.
• Myt: Förvildade katter går inte att ha som husdjur.- Även katter som levt utomhus utan mänsklig kontakt i flera år och därmed varit skygga kan med rätt behandling och tålamod bli lika tama och sällskapliga som vilken annan katt som helst – de blir t o m ofta de mest tacksamma och gosiga så småningom eftersom de om någon vet att uppskatta livet som familjekatt. Det är mycket individuellt hur lång tid det tar, men ingen katt är helt hopplös, inte ens de som vid infångande varit aggressiva.
• Myt: Svarta katter betyder otur.- Inte mer än andra katter, det vill säga inte alls.
• Myt: Katter går inte ihop med barn.- Det är fortfarande relativt vanligt att familjer som väntar barn gör sig av med sin katt. Vissa tror att det finns en risk att katten kväver barnet genom att ligga på det, andra är rädda för att barnet skall bli allergiskt av att växa upp med en katt. Det råder stor oenighet om huruvida det sistnämnda är sant.
• Myt: Katter hotar småfågelstammen.- Att vissa katter jagar och dödar fåglar är förvisso sant men de står bara för en liten del av den totala mängd småfåglar som dör varje år. Något hot mot någon småfågelarts överlevnad är de inte.
• Myt: Katter sprider sjukdomar.- En av de vanligaste orsakerna till bristande grannsämja är utekatter, katter som gör sina behov i sandlådor eller rabatter. Visst är det otrevligt att hitta kattbajs där små barn leker men hälsoriskerna är väldigt små för alla utom gravida kvinnor.
• Myt: Katter avskyr att bada.- Det är väldigt individuellt. Vissa katter avskyr vatten medan andra gärna tar sig en morgondusch tillsammans med matte eller husse. Som med så mycket annat är det en vanesak och en katt som är van att bli badad från det att den är kattunge lär inte ogilla vatten, men det betyder förstås inte att den uppskattar plötsliga vattenstänk.
• Myt: Norsk Skogkatt har en extra tå.- Det är en sammanblandning av ord. Norsk Skogkatt har inte extra tår. Polydactyla katter, dvs. katter med extra tår, har många smeknamn: Ett av dessa är skogskatt. Oavsett vad man kallar dem är det en defekt som oftast inte ger problem, men som kan ge väldigt mycket extra tår och t ex leda till felväxande klor och problem med att gå
• Myt: Om en huskatt är långhårig så har den minst en förfader som är raskatt.- Långhårsanlaget finns naturligt bland huskatter och är ingenting som behöver ha något med raskatter att göra. Däremot har många långhåriga huskatter använts när människan skapat nya raser
• Myt: Raskatter och Huskatter är helt olika arter som har olika behov och ska behandlas olika.- Raskatter och huskatter är exakt samma art med i stort sett samma behov och bör behandlas lika. Både huskatter och raskatter ska enligt lag stanna hos sin mamma till de är 12 veckor gamla. De kan båda ha genetiska problem och hur robust eller vek en katt är har mycket lite med om den är ras- eller huskatt att göra. Både raskatter och huskatter kan bli utmärkta innekatter och vissa individer i båda läger kan må bättre som utekatter.
• Myt: Alla katter som har raskattsföräldrar är raskatter.- Endast de katter som är registrerade som raskatter är raskatter. Det betyder inte att huskatter, med eller utan ”raskattblod”, är mindre värda eller ”riktiga”
• Myt: Katter mår dåligt av att gå i sele.- Det går att vänja många katter vid att gå ut i sele. Det går dock inte att bestämma vart katten skall gå som man kan göra med en hund. För många katter är detta ett säkert, stimulerande sätt för utevistelse.
• Myt: En katt landar alltid på fötterna.- De flesta katter gör det vid lägre fall, men det beror dels på katten och dels på hur högt fallet är. Av de katter som kommer in akut till veterinär efter en olycka har de allra flesta ramlat ner från en balkong. Därför bör du näta in din balkong eller endast låta katten vara där under uppsikt.
• Myt: Katter och hundar går inte ihop.- Hundar och katter som vänjs vid varandra som små brukar gå utmärkt ihop och kan bli riktigt bra vänner. Det är dock lättare att introducera en hundvalp om man redan har en vuxen katt än tvärtom.

Myt: Det är livsfarligt att låta katten vara i sovrummet om natten då den kan få syn på pulsen på halsen och anfalla - Det är en katt, inte en vampyr.

• Myt: Honkatter mår bäst av att få en kull ungar innan de kastreras.- Det finns ingenting som tyder på att det skulle vara så. SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, rekommenderar kastration av både honor och hanar från sex månaders ålder men utomlands, i t ex USA, har praxis länge varit att kastrera kattungar innan de ens hunnit flytta till sina nya ägare. Inga men har kunnat påvisas av tidig kastration, tvärtom minskar risken för framtida könshormonrelaterade sjukdomar om katten kastreras innan den blir könsmogen.

Myt: Kattungar är färdiga att lämna mamman vid åtta veckors ålder.- För en kattunges utveckling och mognad är perioden mellan vecka 8 och 12 väldigt viktig. Enligt lag får inte ungen skiljas från sin mamma förrän den är 12 veckor gammal.

• Myt: Katter är självständiga djur som inte behöver sällskap och klarar sig utmärkt i det vilda.- Katten är domesticerad och behåller sitt kattungebeteende hela sitt liv. Vilket innebär att de uppskattar sällskap från både människor och andra djur.

Myt: Perserkatten är en soffliggar-ras som inte behöver någon aktivering- Persern är en lugn ras som kräver lika mycket stimulans och aktivering som andra katter. Behandlar du den som en prydnadssak kommer den att bli inåtvänd, opersonlig och tappa gnistan, men ger du persern den uppmärksamhet och stimulans som den behöver blir den lika livfull som vilken katt som helst.